13.4. 2021 Läraren i svenska klassen vid Seminarie skolan uppmuntrar finsktalande barn till svenskspråkiga skolstigen

Kati Forsström har fått fast anställning som klasslärare i svenska klassen vid Seminarie skolan fr.o.m. den 1 augusti 2021. Forsström har arbetat som timlärare i klassen sedan 1 augusti 2020.

Tavastsvenska Föräldraföreningen gratulerar Kati Forsström varmt. TSFF gick också för att intervjua Kati, fråga om hur det står till i klassen. Också för att be om tips och uppmuntran, speciellt för föräldrar och barn till finsktalande familjer, som eventuellt funderar om deras barn i framtiden kunde välja den svenskspråkiga skolstigen.

Hej Kati! Vem är du och hurdan stig har du gått för att bli klasslärare i de svenska klasserna vid Seminarie skolan?

Jag är Kati Forsström och kommer ursprungligen från Helsingfors. Jag kommer från ett tvåspråkigt hem: min mamma är finskspråkig och min pappa svenskspråkig. Hemspråket hos oss var finska. Jag har studerat svensk i skola sedan jag var liten. Senast studerade jag svenska vid Tammerfors universitetet, där jag tog examen som ämneslärare år 2020. Under dessa år blev Seminarie skolans svenska klasser bekanta för mig, och jag gjorde ett antal uppgifter relaterade till svenska i Tavastehus. MIn språk praktik gjorde jag på Jappebo.

Tavastehus i sig själv är en bekant plats för mig, för jag studerade i Tavastehus till klasslärare och tog examen år 2000. Jag har undervisat i finska skolor i 20 år.

Vad hörs till de svenska klasserna på Seminarieskolan?

Svenska klassen har en bra anda, tack för att du frågade. Klassen är hjälpsam, eleverna är skickliga och oftast brukar de leka mycket tillsammans.

Barnen på Jappebo daghem kommer till en stor del från alldeles finskspråkiga familjer, och lär sig svenska under dagis dagarna. Vilka språkkunskaper ska dessa barn ha för att kunna starta den svenskspråkiga skolvägen?

Den svenska som barnen har lärt sig under sina dagis år räcker fint, om barnet själv förhåller sig ivrigt till svenska och föräldrar är uppmuntrande. Det viktigaste i allt lärande är iver och en positiv attityd. Naturligtvis är det också viktigt att barnet inte har haft språkliga utmaningar i sin tidigare utveckling.

I de flesta fall funderar dagisbarnens föräldrar på hur de kommer att kunna hjälpa till exempel med läxor eller med att läsa till prov. Hur ska man förhålla sig till detta?

Alla föräldrar vet hur man hjälper sitt barn med läxor och förbereder sig för prov. Vi lär ut saker i skolan och hemmets uppgift är att uppmuntra och stödja barnet. Vi lärare hjälper alla familjer och elever efter behov. Dessutom har svenska klassen en egen eftermiddagsklubb, eller eftis, där läxor görs på eftermiddagen med hjälp av eftis ledaren.

Jag uppmuntrar varmt alla intresserade att ha svenska klassen som ett alternativ efter Jappebo. På Jappebo gör Camilla Junnikkala och hennes team ett bra jobb med språklig utveckling. Naturligtvis testas finsktalande barns språkkunskaper. Om tanken över att barnet eventuellt ska börja i svenska klassen har uppstått i god tid, är det definitivt värt att diskutera det med Jappebos personal.


Vilken typ av samarbete gör skolan och Jappebo?

För tillfället har vi på grund av corona haft kontakt enbart emellan oss vuxna. Nu under vårterminen har jag träffat daghemmets Camilla Junnikkala samt förskolebarnens föräldrar. Tyvärr är alla träff med barnen nu förbjudna.

Som ett gemensamt projekt hade skolan och Jappebo till exempel jultidningen, som vi gjorde i slutet av förra året. Den blev helt fantastisk.

Vanliga traditionella evenemang som Lucia dag, Sibelius dag, svenska dagen ... naturligtvis, som tyvärr inte blev av förra året, men kommer förhoppningsvis att fortsätta igen senare detta år. I framtiden är min avsikt att besöka daghemmet oftare och involvera förskolebarnen i gemensamma aktiviteter med svenska skolklassen redan under hösten. På så sätt blir skolvärlden och de vuxna som arbetar där bekanta för förskolebarnen.

I framtiden kommer jag också att presentera mig för föräldrarna på daghemmet redan i ett tidigt skede så att föräldrarna blir medvetna om svenska klassen och möjligheten till en svenskspråkig skolväg i Tavastehus i allmänhet.

13.4.2021 Seminaarin koulun ruotsinkielisten luokkien uusi opettaja kannustaa suomenkielisiä lapsia ruotsinkieliselle koulupolulle

Kati Forsström on nimitetty Seminaarin koulussa toimivien ruotsinkielisten luokkien luokanopettajan virkaan 1.8.2021 alkaen. Forsström on toiminut luokkien tuntiopettajana opettajana 1.8.2020 alkaen. Tavastsvenska Föräldraföreningen onnittelee lämpimästi Kati Forsströmiä. TSFF kävi myös haastattelemassa Katia, kyselemässä kuulumisia sekä kysymässä vinkkejä ja rohkaisua erityisesti suomenkielisten perheiden vanhemmille ja lapsille, mikäli ajatuksissa voisi olla lapsen ruotsinkielinen koulupolku.

Tervehdys Kati! Kuka olet ja millainen on ollut sinun polkusi Seminaarin koulun ruotsinkielisten luokkien luokanopettajaksi?

Olen Kati Forsström ja alun perin helsinkiläinen. Tulen kaksikielisestä kodista: äiti on suomenkielinen ja isä ruotsinkielinen. Kotikielenä meillä oli suomi. Olen opiskellut pienestä pitäen ruotsia koulussa. Viimeksi olen opiskellut ruotsin kieltä Tampereen yliopistossa, josta valmistuin aineenopettajaksi 2020. Näinä vuosina tutustuin Seminaarin svenska klasseniin ja tein useita tehtäviä liittyen ruotsin kieleen Hämeenlinnassa. Kieliharjoittelun tein päiväkoti Jappebossa.

Hämeenlinna itsessään on minulle entuudestaan tuttu paikka, sillä olen opiskellut Hämeenlinnassa luokan opettajaksi ja valmistunut vuonna 2000. Olen opettanut suomenkielisissä kouluissa 20 vuotta.

Mitä Seminaarin koulun R-luokille kuuluu?

R-luokilla on hyvä fiilis, kiitos kysymästä. Luokka on auttavainen, oppilaat taitavia ja he leikkivät useimmiten ihan kaikki yhdessä.

Päiväkoti Jappebon piirissä monet lapset tulevat täysin suomenkielisistä perheistä ja oppivat ruotsia päiväkotipäivien lomassa kuin huomaamatta. Millaiset kielelliset valmiudet näillä lapsilla tulisi olla, jotta he voisivat aloittaa ruotsinkielisen koulupolun?

Päiväkodissa opittu ruotsi riittää mainiosti, mikäli lapsi on itse innostunut ja vanhemmat kannustavia. Ihan kaikessa oppimisessa tärkeintä on innostus ja positiivinen asenne. Toki on myös olennaista, ettei lapsella ole tullut kehityksessä aiemmin esiin kielellisiä haasteita.

Useimmiten päiväkotilaisten vanhemmat miettivät etukäteen, miten sitten he onnistuvat auttamaan esimerkiksi läksyjen tai kokeisiin lukemisen kanssa. Kuinka tähän tulisi asennoitua?

Kaikki vanhemmat osaavat auttaa lasta läksyissä ja kokeisiin valmistautumisessa. Opetamme koulussa asiat ja kodin tehtävä on kannustaa ja tukea lasta. Me opettajat autamme kaikkia perheitä ja oppilaita tarpeen mukaan. Lisäksi R-luokilla on oma iltapäiväkerho eli eftis, jossa läksyjä tehdään iltapäivisin eftis-ohjaajan kanssa.

Kannustan lämpimästi kaikkia kiinnostuneita miettimään vaihtoehtona r-luokkaa Jappebon jälkeen. Jappebossa Camilla Junnikkala tiimeineen tekee hienoa työtä kielellisen kehityksen eteen. Taustaltaan suomenkielisten lasten kielivalmiudet toki testataan ja mikäli ajatus R-luokasta on jo herännyt hyvissä ajoin, siitä kannattaa ehdottomasti keskustella Jappebon henkilökunnan kanssa.


Millaista yhteistyötä koulu ja Jappebo tekevät?

Tällä hetkellä koronan takia olemme olleet vain yhteydessä vain aikuisten kesken. Nyt keväällä olen tavannut Päiväkodin Camilla Junnikkalaa ja eskarilaisten vanhempia. Kaikki lasten tapaamiset on valitettavasti kielletty.

Yhteisenä projektina koululla ja Jappebolla oli esimerkiksi viime vuonna joululehti, josta tuli aivan mainio.

Yhteiset perinteiset tapahtumat kuten Lucian päivä, Sibelius-päivä, svenska dagen... tietysti ja harmiksi peruttiin viime vuonna, mutta jatkuvat toivottavasti jälleen myöhemmin tänä vuonna. 

Jatkossa tarkoitukseni on vierailla enemmän päiväkodilla ja koululla ja ottaa esikoululaiset mukaan yhteiseen toimintaan jo syksyllä näin koulumaailma ja siellä toimivat aikuiset tulevat heille tutuksi.

Aion tulevaisuudessa esittäytyä myös päiväkotilaisten vanhemmille jo varhaisessa vaiheessa, jotta vanhemmat tulevat tietoisiksi R-luokista ja ylipäänsä ruotsinkielisen koulupolun mahdollisuudesta Hämeenlinnassa.

***

1.12.2020 Jappebon 4-6 -vuotiaat lapset videojoulukalenterin tähtinä

Vanhempainyhdistys ja Jappebo tekivät yhdessä suloisen joulukalenterin 2020 instagramiin. 

Tervehdys ja hyvää joulukuuta! Meillä vanhempainyhdistyksessä on ollut todellinen ilo toteuttaa Jappebon söpöläisten kanssa videojoulukalnteri upouudelle instagramtilillemme daghemochskola_tavastehus -tilille.
Idea joulukalenteriin syntyi hetkessä marraskuun  alussa hallituksemme kokouksessa. Hallituksella on ollut jo vuosia käynnissä niin kutsuttu kouluprojekti, jossa mietitään malleja nykyisen ruotsinkielisen opetuksen (alakoulu) turvaamiseen ja yläkoulun toteuttamiseen Hämeenlinnassa. Ruotsinkielisen koulupolun jalusta on ruotsinkielinen varhaiskasvatus, jota Hämeenlinnassa tarjoaa päiväkoti Jappebo*.

Suomi kotikielenä, ruotsi päiväkoti- ja koulukielenä

Joulukalenterissa on lähdetty liikkeelle jouluilosta, joka on lapsissa lähes sisäänrakennettu elementti.
Kalenteri on käsikirjoitettu siten, että noin joka toinen luukku on pohdintaa joulusta ja joka toinen taattua Jappebomeininkiä, ihanaa ja iloista. Lapset esiintyvät videoilla omalla kotikielellään: ruotsiksi tai suomeksi. Mutta myös siten, että kotikielenä suomea puhuvat lapset juttelevat ruotsiksi. Jappebossa lapsi omaksuu toisen kielen kuin huomaamatta päiväkotipäivien lomassa turvallisten aikuisten ja kavereiden kanssa leikkien, liikkuen ja askarrellen. Jappebohon voivat hakeutua suomenkieliset lapset samalla tavalla kuin muihinkin päiväkoteihin.
Tämä on viesti, jota haluamme kertoa laajemmin. Kielitaito on lahja, jonka voi antaa lapselle ilman, että siihen liittyisi erityistä painetta tai suorittamista. Varhain tälle polulle lähteneitä, suomea kotikielenä puhuvia lapsia, siirtyy lähes vuosittain Seminaarinkoulun ruotsinkieliseen alakouluun. Lasten kielelliset valmiudet on tietysti monin tavoin varmistettu ennen kouluun menoa.

Osa koulupolkuprojektin viestintää

Joulukalenterissa, aidon sisällön kautta, Hämeenlinnassa olevan ruotsinkielisen varhaiskasvatuksen sekä eskarilaisen kielivalmiuksien esille tuominen oli loppujen lopuksi helppoa. Käsikirjoituksen aihioita pyöritettiin ensin hallituksen whatsappissa, josta allekirjoittanut poimi ideoita käsikirjoituksen sekä someteksteihin. Joulukalenteritiimin on kuulunut Camilla Junnikkala, Sanna-Kaisa Randelin sekä allekirjoittanut, kaikki yhdistyksen hallituksen jäseniä. Kuvaajayhteistyökumppaniksi löytyi paikallisen Passoa Photographyn Samu Haapanen. Somessa apuna on myös MySome – niminen sometoimisto. Tuotanto on toteutettu osana hallituksen toteuttaman koulupolkuprojektin viestintää, johon Svenska Kulturfonden rf. on myöntänyt tukea.

Ihana projekti

Kuvauspäivään Camilla oli hankkinut tarvittavat vermeet ja vekottimet sekä suunnitellut luukkuja käytännössä. Lavastajan ja ohjaajan roolin lisäksi Camilla esiintyy myös lasten kanssa videoilla. Todettakoon siis, että Camillan rooli on ollut erittäin tärkeä. Hän on lapsille tuttu, luotettava ”oma aikuinen”, jonka kanssa on turvallisesti voinut jutella kameralle joulujuttuja samalla puuhaillen niitä päiväkotipäivien tuttuja juttuja.

Nyt kuvauksista on reilu viikko ja kalenterin ensimmäinen luukku on juuri julkaistu. Somen ja videoiden viimeistely on kovassa vauhdissa. Välissä teimme Camillan ja Sanna-Kaisan kanssa kovan ponnistuksen kun tekstitimme videot – kahdella kielellä tietysti.
Joulukalenterin tuottaminen on ollut ihana projekti. Koen, että hallitus teki viisaan päätöksen toteuttaa joulukalenteri. Lapset saivat olla filmitähtiä, loistavan päiväkodin toiminta pääsee esille kuten myös ruotsinkielisyys Hämeenlinnassa.

Rutistus jokaiselle joulukalenterin Jappebolaiselle, olitte niin taitavia! On naurattanut, ilahduttanut ja liikuttanut nämä taitavat pienet.
Ota tilit seurantaan, ihaile lopputulosta ja paina sydäntä. Vinkkaa tutut, mummit ja ukit, tädit, serkut ja enot.

instagramissa @daghemochskola_tavastehus
facebookissa @tavastsvenska föräldraföreningen

Jasmin Heikkilä
Kirjoittaja on Jappebolaisen äiti, Tavastsvenska Föräldraföreningen rf.:n hallituksen jäsen sekä sisältömarkkinoinnin ammattilainen.

***

30.8.2019 Benchmarking i Jyväskylä

I slutet av augusti tog fyra förväntansfulla personer morgontåget från Tavastehus till Jyväskylä.
Med på resan var skoldirektör Mika Mäkelä, rektor Pasi Rangell, Lena Helenius från
föräldraföreningen och jag, projektledare Veronica Hertzberg. Vi skall bekanta oss med Kuokkala svenska skola i Jyväskylä.  I Jyväskylä har det i mer än 20 år funnits svensk dagvård och svensk undervisning i egna klasser, i en finsk skola. Undervisning på svenska i åk 7 – 9 har funnits i cirka8 år. Efter flera förhandlingar och kontakter till utbildningsstyrelsen gick Jyväskylä stad våren 2018 in för att grunda en egen svensk skola för åk 1 – 9. 

Hösten 2018 öppnades Kuokkala svenska skola, den svenska sammanhållna grundskolan med
klasserna 1 - 9. Skolan har i år fyra lärare och 32 elever i åk 1 - 9. De svenska elevernas
sammanhållning har säkert ökat. Nu har skolan en gemensam svensk kärna med tre klassrum i
mitten av ett stort skolcampus. Kuokkala svenska skola flyttade in i ett sprillans nytt skolhus, som är ett av tre sammanbundna hus. Runt omkring dem finns Kuokkalan koulu med nästan 1000 elever. 

För familjerna, eleverna och lärarna är det skönt att äntligen ha en egen svensk skola. Det medför bl.a. att det känns säkrare att den svenska undervisningen fortsätter i staden. Skolan har också en egen läroplan, i vilken det t.ex. skrivs in hur mycket av undervisningen som kan ske på finska, högst 25 %. De allra flesta ämnen undervisas på svenska. I de lägre klasserna är det något enstaka ämne som undervisas av en finsk lärare, i de högre klasserna 7 - 9 undervisas alla läs- och färdighetsämnen på svenska. Eleverna får också svenska betyg och slutbetyg.

Möjligen har det medfört ny byråkrati t.ex. gällande samarbetet mellan den finska och svenska skolan, en byråkrati som jag hoppas att de kan lösa utan att det går ut över eleverna. Den goda stämningen och känslan av att vi fixar detta smittade av sig på oss fyra som kom från Tavastehus. Under tågresan hemåt konstaterades samfällt att det viktiga är att vi bygger upp den svenska skolstigen i Tavastehus, så att också eleverna i åk 7 - 9  får undervisning på svenska. 

Stadens representanter var bl.a. fast besluten att fortsättningsvis försöka hitta en behörig klasslärare till inför nästa läsår. I diskussionerna lyfte vi upp att det vettigaste sättet att bygga upp den svenska undervisningen för eleverna i åk 7 - 9 skulle utgå från de ämnen som lärarna har behörighet att undervisa i, och sedan bygga upp och utvidga den svenska undervisningen från det. 

I Tavastehus har vi en bra grund att stå på. Daghemmet Jappebo är fullt med ivriga barn,
förskolegruppen är en tillräckligt stor grupp, klasserna 1 - 3 i skolan har också 4 - 8 elever per
klass. Tyvärr är det få elever som idag går i klasserna 4 - 6, så för dem skall vi aktivt arbeta för att de också på de högre klasserna får undervisning på svenska.

Septemberglada hälsningar 

Veronica 

***

1.8.2019 Projektet har startat

Nu jobbar vi för att den svenska skolstigen från Jappebo daghem till de svenska klasserna i
Seminaarin koulu blir kända i hela Tavastehus och för familjer som flyttar till staden. 
Vi arbetar också för att det inom 5 till 10 år ska finnas en egen svensk skola i Tavastehus och en 
likadan svensk lärstig i Tavastehus som det idag finns t.ex. i Lahtis och Hyvinge. Den svenska
skolan i Lahtis har verkat sedan 2006 och har idag ca 80 elever från förskola till åk 6 och närmare
60 barn i daghemmet. De svenskspråkigas antal i Lahtis har ökat under åren,  eftersom skolan
lockar svensk- och tvåspråkiga familjer att flytta dit. Det är också många finskspråkiga familjer som
valt den svenska lärstigen för sina barn, på samma sätt som de gör i Tavastehus. 

Vi arbetar aktivt för att familjer hittar daghemmet Jappebo, som har både språkbad och svenska
grupper. Daghemmet är den naturliga inkörsporten till skolan. På daghemmet arbetar man
målmedvetet med det svenska språket, så att alla de barn som vill kan fortsätta sin skolgång på
svenska. Detta gäller både barn från svenska, finska och tvåspråkiga familjer. 

Bland föreningens medlemmar finns många ypperliga exempel på hur fint detta kan fungera, och
vilken fantastisk förmån i livet det är för barnen. Vi vill gärna också få Tavastehus stad att
långsiktigt jobba för den svenska skolan. En långsiktig satsning på den svenska skolstigen
dubblerar lätt antalet barn som väljer den. Detta har vi sett i Lahtis, Kervo och Hyvinge. 
Tillsammans blir vi starkare och det svenska i Tavastehus syns bättre, det viktiga är inte vem som
gör vad utan det viktiga är att det svenska lever och blomstrar. Föreningen samarbetar med
föreningen Tavastsvenskarna och Pohjola-Norden.

Med vänliga hälsningar

Veronica

***